Farfarsbilarna dem gillade Benjamin att köra.

Som bara båtar kan ta-tam, tam, tam tam

Idag skulle lilla familjen Sandin till Lisseberg

Mamma Jenny, har planerat en tvådagarsutflyckt för Mamma, Pappa och  Benjamin. Med hotell och stor hotellfrukost, och två stoooora sängar att sova i under natten.

Idag är dag 1 som innebär en tågfärd till Göteborg och sedan spårvagn till Hotellet... efter det full fart på Lisseberg.

Här är hela familjen ivrig att komma iväg på Båstad tågstation.. hmm. atlså jag "pappa" är bakom kameran. Förstår min lott, och varför alltid alla barn undrar varför inte pappa var med när man hade roligt :)

Ja just det Benjamin kanske är mer förundrad över vad som händer.

Gud vad åka tåg är spännande

Ooooo.... jag vet inte riktigt.. är detta roligt Pappa?

Sova på tåget är i alla fall ball :)

Två gnälliga förälldrar som ätit för lite och som inte förstår spårvagnarnas betalsystem, tur man har sovit hela vägen till Lisseberg.

Dags för mamma och pappa att käka..

Tror ni man vaknar av doften av panpizza eller? Allt man kan äta för 89kr... tror ni min pappa kan äta eller... jag hjäpte till vad jag kunde.

Mamma planerar och planerar...

Nu har vi ätit klart... ditåt pappa o mamma!

Ooooo... köjja...ooooOOOooo... KÖJJA... tror ni jag kan eller!

Vet ni jag gillar stora gröna kanniner och de gillar mig :o)

Färräldrar behöver man till att stå i kö åt en, ser ni mamma längst bort i mitten.

Nu skall vi åka sagofärden, det är viktigt att jag visar mamma var vi skall åka så on inte blir rädd.

Nu har vi tvingat mamma att ta kort så pappa får vara med när jag lär honnom hur man kör båt.

Här fick pappa prova och då krockar vi direkt med en stillastående båt.. nu får han inte köra mer.

Jag fick upp mamma och pappa i pariserhjulet, men mamma tycte det var lite läskigt så jag och nallen fick lugna henne lite.

Tillbaka på hotellet efter en lång, lång, LÅÅÅÅNG dag fisar jag mamma hur man suger på tummen.

Imorgon skall vi till Universeum.. spännande men nu orkar vi knappt borsta tänderna.

Tja, postitlappar jag behöver någon plats att ha alla mina lappar.

Gärna som alltid finns till hands när jag behöver det.

Hmmm.. Mamma följer ju alltid efter mig.

Sitt nu still där mamma, skall bara!

Sådär snart klar.

Perfekt nu har jag organiserat allt. Och jag har det alltid med mig.

Nere hos Mormor, med kusinerna. Speciellt Sebastian spelar fotboll med Benjamin.

Även min fadder Anna-Lisa har gått bort, detta var ett tag sedan och nu en vecka sedan begravningen var. Men jag har inte orkat skriva om detta. Det känns lite som om denna bloggen bara består av dödsrunor och det var ju aldrig min tanke. O andra sidan är det väl aldrig ens tanke att folk man håller kära går bort men det gör det och det måste ju vara så.

Anna-Lisa var en av de människorna i mitt liv som hade absolut störst hjärta, hon var alltid öppen och mån om alla. Hon kom även ihåg alla och innefattade alla i sina dagliga böner innan hon gick och lade sig. Enligt tal som hölls på begravningen var det också därför hon var så duktig på att komma ihåg alla. Man var alltid välkommen hos Anna-Lisa och det kändes så väl.

Anna-Lisa var gift med min morfars bror Henning, när mamma var liten var hon ofta hos Henning och Anna-Lisa och betraktade även dem som sina föräldrar. Detta har smittat av sig på oss barn och jag betraktade Henning och Anna-Lisa som min mormor och morfar på många sätt.

Oj vad detta blir ryckigt skrivet… hur skulle jag beskriva Anna-Lisa.

Anna-Lisa var religiös och kyrkan betydde mycket för henne varje söndag gick hon i kyrkan och hon var med i kören sedan unga dagar. Hon gillade även sin trädgård och sina blommor och när hon och Henning var ute och reste tog de gärna med sig blommor de hittade och tyckte om. Detta innebar att man kunde hitta mycket fina och underliga blommor i deras trädgård. Anna-Lisa och Henning hade även ett djupt rotat intresse i bygdens historia, runt Linneryd där de bodde. Inte bara våra människors historia utan även allt om troll, vettar, lindormar och annan folkhistoria. På många sätt var Anna-Lisa och Henning en koppling till en värld som inte längre finns.

Anna-Lisa gjorde det godaste godis som vi alltid kallade Anna-Lisa godis, Lina min syster och jag har fått receptet på detta godis. Det roliga är att det är två olika recept och vi träter nu varje jul då det är tradition att göra detta Anna-Lisa godis i vår familj om vilket som är det riktiga. Inte så lite luring alltså våran Anna-Lisa.

Anna-Lisa och Henning hörde ihop på så många nivåer, och jag tror inte att någon som känner dem tror annat än att de alltid älskade varandra innerligt. De gick up varje morgon och gjorde morgongymnastik tillsammans och sedan innan de gick i säng bad de tillsammans och tittade en sista gång åt byns kyrka. Jag vet att Anna-Lisa ville mötas upp med sin Henning i nästa liv och det känns så mycket bättre att tänka att de nu hittat tillbaka till varandra.

I sitt tal på begravningen så berättade mamma om tillfällen då hon visste att Anna-Lisa varit riktigt lycklig. Jag tänkte inte ta och referera till mammas minnen här men jag vet ett tillfälle då Anna-Lisa blev riktigt glad jag med och det var när Jenny, jag och Benjamin var och hälsade på henne. Benjamin är förresten döpt efter Henning i ett av sina andranamn. När Anna-Lisa fick hålla Benjamin så blev hon så glad att hon grät och sade ”Jag trodde väl aldrig att jag skulle få uppleva denna dagen!”

För mig är det en värld från förr som nu försvunnit först med Henning, sedan mormor och nu Anna-Lisa, men jag skall försöka hålla liv i alla berättelser om troll, lindormar och vanliga människor och deras tro.

Jag älskar Anna-Lisa och Henning väldigt mycket och jag vet att de påverkat så många av mina beslut i livet och kommer fortsätta göra det även i framtiden. Jag hoppas ni har det bra tillsammans nu på andra sidan både Anna-Lisa och Henning.